Skrönsakslandets blogg

Skrönsakslandets blogg

Om bloggen

I bloggen skriver jag tankar och reflexioner om politik, kultur och samhällsdebatt med grundinställningen "konservativ liberalism". Jag välkomnar kommentarer som stimulerar till reaktioner och debatt och ser gärna att Skrönsakslandets vänner bjuder in nya vänner.

En soppa

SamhällsdebattPosted by Geson 04 Sep, 2016 11:21
Debattklimatet i Sverige förefaller för närvarande präglas av förvirring, men av också av skarpare åsiktsskillnader. Uppfattningar som företräder det som jag kallar den systemkritiska opinionen börjar alltmer tillåtas sticka upp huvudet även i etablerade media. Men samtidigt simmar vi i en soppa av ogenomtänkta och förment etiska tyckanden i dagsaktuella ämnen. Det kan gälla frågor som separering av flickor och pojkar i skolundervisningen, burkiniförbud, synen på rasism eller nödvändigheten att långsiktigt acceptera existensen av en klankultur i vårt land. För att komma framåt krävs nolltolerans mot den hittillsvarande tendensen att "brännmärka" åsiktsmotståndare – och det gäller båda sidor – och att vi i stället anstränger oss att konkret bemöta argumenten som sådana.

När det gäller att separera flickor och pojkar i gymnastikundervisningen ser jag stora risker för att det bara är ett första steg, som säkert kommer att följas av fler om det får passera. Visst har vi en gång tillämpat sådan separation i Sverige, själv har jag t.o.m. gått i en skola som helt saknade flickor (dessvärre!). Men nu är nu och inte då. Jämställdhet är en del av vår nutida värdegrund, och den ska vi hålla på. Dessutom, visst är det fysisk skillnad på pojkar och flickor i genomsnitt, men ingen individ är ett genomsnitt. Vill man dela upp en klass i dem som föredrar tuffare idrotter och dem som nöjer sig med mjukgympa så hamnar det såväl pojkar som flickor i båda grupperna – se bara på svenska idrottstjejers framgång i olympiaden.

Att se burkinin som ett harmlöst val av baddräkt är aningslöst och bottnar antagligen i att vi inte har konfronterats med problemet på allvar i Sverige. Vilket man har i Frankrike. Läs artiklar av Chris Forsne (http://ledarsidorna.se/2016/08/chris-forsne-att-ga-fiendens-vagar/) och Per Wästberg (http://www.svd.se/burkini–ett-tvang-eller-en-ventil-mot-ett-friare-liv) som ger en mer insiktsfull bild av vad det handlar om, betydligt seriösare än de ryggmärgsreflexer som upprörs över att poliser har tvingat en kvinna att klä av sig på stranden i Nice (obs! ordvalet ”klä av sig”, det ger helt andra associationer än ”ta av slöjan” som det i verkligheten handlade om).

Radikaliseringen i Sverige har tagit sig många uttryck under senare år. Det som jag senast blev medveten om är bloggar som förbjuder vita män att kommentera (http://www.svd.se/inga-vita-far-kommentera/om/ledare). Frågan om vad rasism innebär har legat högt på dagordningen länge, samtidigt som många använder ordet slentrianmässigt utan att förklara vad de menar. Enigt min uppfattning är det inte rasism att diskutera vad som utmärker svensk kultur och värdegrund. Och då bör det inte heller vara rasism att diskutera MENA-ländernas kultur och värdegrund. Att däremot dela in människor efter hudfärg (som ju är genetisk, i motsats till kultur) uppfattar jag som ren och skär rasism. Eller kanske brun, i dubbel bemärkelse när det gäller nätsajten Makthavarna.

Många anser att det stora flertalet invandrare i Sverige vill fortsätta att leva med sin kultur och att det är något vi måste leva med. Det beror naturligtvis i hög grad på vad man menar med kultur. Att vilja fira ramadan är en sak, att välta den svenska rättsstaten över ända och ersätta den med sharialag är en annan. I många fall har de som tidigare har kommit till Sverige i syfte att arbeta och bygga upp ett nytt liv varit ganska sekulära och beredda att låta sig assimileras. Problemen med radikalisering har i stället uppkommit i andra och tredje generationen. Däremot ställer det sig säkert annorlunda när det gäller den senare tidens våg av migranter som av flyktingsmugglare utlovats ett paradis på jorden med arbetsfri försörjning, betald bostad och andra förmåner. Det är en grupp vars ambitioner framgår av den här artikeln (http://www.svd.se/darfor-klagar-de-pa-asylboendena/i/senaste/om/ledare). Och den gruppen ska över huvud taget inte vara i vårt land.

Uppfattningen att vi stillatigande ska acceptera att de postmodernistiska idéerna kommer att ”kapslas in” för att möjligen, i en avlägsen framtid, tyna bort framstår för mig som en kapitulation liknande den som Houellebecq beskriver i Underkastelse. Slutsatsen att vi också kommer att få acceptera en islamisering av Sverige är självfallet lika motbjudande. I stället menar jag att vi på allvar borde hedra vårt västerländska upplysta idéarv genom att öppet ta strid mot det som hotar vår kultur, vare sig det handlar om postmodernism eller klankultur.



  • Comments(1)//blogg.skronsakslandet.se/#post70