Skrönsakslandets blogg

Skrönsakslandets blogg

Om bloggen

I bloggen skriver jag tankar och reflexioner om politik, kultur och samhällsdebatt med grundinställningen "konservativ liberalism". Jag välkomnar kommentarer som stimulerar till reaktioner och debatt och ser gärna att Skrönsakslandets vänner bjuder in nya vänner.

Rättigheter

SamhällsdebattPosted by Geson 10 Jan, 2017 23:43
Eftersom jag har förmånen att få vara medborgare i en humanitär stormakt har jag alltmer börjat fundera på vilket ansvar det lägger på mig. Till att börja med känner jag ett krav att förstå vad det här med mänskliga rättigheter egentligen innebär. Det är svårt, jag känner mig lätt förvirrad.

Som ett exempel tänker jag på rätten till arbete. Vad betyder det? Det kanske betyder rätten att arbeta, dvs. att jag inte ska drabbas av yrkesförbud när jag har ett jobb. I så fall är det vad som brukar kallas en negativ rättighet. Men det skulle ju också kunna betyda rätten att få en anställning – en positiv rättighet.

I det senare fallet uppkommer frågan vem jag kan rikta kravet mot, om jag saknar anställning. Kan jag gå till vilken arbetsgivare som helst och kräva att få en anställning? Eller är det bara staten som är skyldig att anställa mig?

Nästa fråga: om ingen trots mina propåer ger mig ett arbete, en anställning, hur kan jag utkräva min rätt? Går det att stämma någon inför domstol, förhoppningsvis utan att jag själv riskerar att få betala rättegångskostnaderna?

Alla de här frågorna leder i sin tur till den övergripande frågan: vem är det som är skyldig att respektera de mänskliga rättigheterna? Är vi alla det? Och vilka konsekvenser får det om vi skulle missa att respektera någon? Eller kanske är det bara stater som har skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna? Men om det är så, måste då en stat respektera de mänskliga rättigheterna i förhållande till alla människor i hela världen eller bara i förhållande till de egna medborgarna?

Om man kastar en blick på FN:s lista över de mänskliga rättigheterna så är det kanske inte är så underligt att jag blir förvirrad. Antingen handlar det om krav som är väldigt svåra att leva upp till, åtminstone om Sverige som stat känner sig ha ett ansvar att tillgodose alla människors rättigheter. Eller också ska man inte uppfatta det som några riktiga rättigheter, som någon kan utkräva, utan bara som att "det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för" (Ingela Thalén 1990). Det vill säga snömos.

Men i så fall måste man också fråga sig hur humanitär den humanitära stormakten är. Egentligen.



  • Comments(3)//blogg.skronsakslandet.se/#post86