Skrönsakslandets blogg

Skrönsakslandets blogg

Om bloggen

I bloggen skriver jag tankar och reflexioner om politik, kultur och samhällsdebatt med grundinställningen "konservativ liberalism". Jag välkomnar kommentarer som stimulerar till reaktioner och debatt och ser gärna att Skrönsakslandets vänner bjuder in nya vänner.

Demokratins triumfer

PolitikPosted by Geson 05 Dec, 2016 23:30
Demokrati borde i princip innebära att ett lands folk genom allmänna val röstar fram den makthavare som man tror kommer att föra en politik som är gynnsam för hela landet. I andra hand kan man anta att landets folk röstar för makthavare som man tror kommer att föra en politik som är gynnsam för en själv. Själv tror jag inte att det fungerar på det sättet. Det är nämligen väldigt svårt att förutse det faktiska utfallet av de framröstade makthavarnas politik. Både när det gäller landet och för den röstande själv.

Min föreställning är i stället att demokratins viktigaste funktion är att rösta bort den som man är missnöjd med. Det är som på varumarknader. Om handlare Petterssons varor är dyra och dåliga så uppsöker du inte Pettersson för att med argument övertyga honom om att han borde sälja billigare och bättre varor. (Det kallas i ekonomisk teori "voice"). Du går i stället till handlare Lundkvist och gör dina inköp där i stället ("exit" i ekonomisk teori).

Just nu förefaller det som om teorin om "exit" har mycket som talar för sig när det gäller den politiska utvecklingen i ett stort antal länder. Jag tänker naturligtvis på Brexit, Trump och nu senast Renzi i Italien. Och det lär inte ha undgått någon att det finns starka opinioner för att rösta bort det som man är missnöjd med i ett stort antal länder. Att en miljöpartist med knapp marginal vann presidentvalet i Österrike ändrar knappast den bilden och att som Tomas Lundin i SvD beteckna utfallet som "ett svidande bakslag för Europas högerpopulister" framstår mer som önsketänkande än som seriös politisk analys.

Det finns av naturliga skäl olika uppfattningar om vad väljarna är missnöjda med. Det verkar i varje fall handla om missnöje med någon sorts elit. En politikerelit, en mediaelit som har makten över de berättelser man tillhandahåller, en opinionsbildande elit på kulturområdet. De som är föremål för missnöjet målar å andra sidan upp en bild av en okunnig och "populistisk" väljarkår. Men det är svårt att bortse från att demokratin, som vi känner den, ger väljarmakt också åt dem som eliten tycker har fel.

Det är inte unikt att missnöje med den etablerade makten har fått dramatiska konsekvenser. Jag tänker bland annat på Frankrike 1789 och Ryssland 1917. Två saker kan noteras i anslutning till de franska och ryska revolutionerna. För det första kom de som tidigare hade haft makten inte tillbaka i första taget. I Frankrikes fall dröjde det 25 år innan monarkin återinfördes, och den blev aldrig vad den hade varit före revolutionen. I Ryssland var tsarerna borta ur leken permanent, om man nu inte vill karakterisera Putinregimen som ett nytt tsarvälde.

För det andra blev den första tiden efter omvälvningen mycket tumultartad. Men så småningom etablerades igen en stabilitet i samhället. Men de som stod för stabiliteten var helt andra grupper än de som upproret hade riktats mot. De var inte särskilt demokratiska, men de hade kommit till makten genom en folklig reaktion.

Om vi i dag i flera länder ser uttryck för en folklig protest mot dem i samhället som uppfattas som etablissemang, som en elit, vad kan vi vänta oss härnäst? Kommer de som i dag avfärdar reaktionerna som populism att förpassas till historiens skräpkammare? Vilka tumultartade konsekvenser bör vi bereda oss för? Och vem kommer efter ett tag att återställa lugn och ordning, osäkert om det blir en särskilt demokratisk ordning?

Eller finns det fortfarande en möjlighet att möta missnöjet på ett sätt som inte leder till en utveckling som få av oss önskar?



  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.